EBB AND FLOW

Hej! Vi har varit ute och fixat med trädgården i stort sett varje dag senaste veckan. Att sitta inne och blogga har inte blivit av; lusten att skriva kommer och går precis som allt annat i livet enligt pendelns lag.

För att balansera ut det tunga trädgårdsarbetet har jag gjort mycket Yin Yoga, yoga för underkroppen och ryggen samt pilates för bålen. Framförallt har jag prioriterat att meditera för återhämtning. Sedan februari 2019 utövar jag Transcendental Meditation 2×20 minuter per dag, vilket löser upp djupt lagrad trötthet och spänningar.

Jag ammar 2-3 gånger per natt just nu, och har introducerat både gröt och vanlig mat för Sam som äter med stor aptit. Vi har äntligen träffats i mammagruppen där jag bor – helt plötsligt är jag omringad av massa goa människor med bebisar i samma ålder som vår son 🙂


Hey there! We’ve been outside and tending the garden pretty much every day for the past week. I haven’t felt like sitting inside at the computer blogging; the will to write comes and goes just like everything else in life according to the law of the pendulum.

To balance out the heavy gardening I’ve done a lot of Yin Yoga, yoga for lower body and back, combined with pilates for the core. Above all I’ve prioritized meditating for recovery. Since February 2019 I do practice Transcendental Meditation 2×20 min per day, which dissolves deeply stored fatigue and tension.

I breastfeed 2-3 times a night right now, and have introduced both porridge and regular food for Sam who eats with great appetite. We have finally met in the parent’s group where I live – I’m all of a sudden surrounded by lots of nice local people with babies at the same age as our son 🙂

LOVE IT OR HATE IT

När jag mådde som värst i början av min graviditet tänkte jag att jag inte borde skriva, eftersom jag kände att jag inte ville framstå som negativ, “dålig” och att allt inte var exemplariskt optimalt… Men syftet med min blogg är ju att få andra, som inte heller känner sig på topp jämt, att inte känna sig ensamma eller att det är något fel på dem. Alla går igenom upp- och nedgångar! Att dela det istället för att utge sig för att allt är perfekt tror jag bidrar till att det är okej att må och känna som man gör – att man inte behöver bedöva de känslorna, sopa det under mattan eller ändra på sig.
Man ska såklart göra det man kan för att vara glad och positiv och sprida god energi, men vi är mänskliga. “Vi kan inte ändra vår natur, bara hantera den” som Prof Steve Peters skriver i “The Chimp Paradox”.

Att känna sig förstådd av någon tycker jag är något av det finaste och SKÖNASTE som finns! Att få höra att ens känslor och tankar är legitima, även om inte alla människor känner eller tycker likadant. Love it or hate it, det är okej att vi tycker olika. Att förmedla sin åsikt må vara tillfredsställande, men verkar då ofta för vårt eget välmående, och inte mottagarens. Vi har alla fördomar vilket begränsar oss, och i de flesta fall finns mycket mer bakom det vi anser som fakta, som vi då går miste om. Det är en sorglig trygghet, att kritisera och döma andra.
När jag mediterar kommer jag i närheten av vad som egentligen är viktigt. Värdet av värderingar. Jag gör transcendental meditation två gånger om dagen, och i tystnaden ligger en sanning. Att vara sann mot mig själv möjliggör närmandet av en friheten där jag inte behöver övertyga andra om det jag känner och tycker. Helt plötsligt, räcker det med att jag vet.

Jag har äntligen börjat må bättre efter vecka 12, illamåendet har lagt sig. Jag hann börja med en annan medicin, Pronaxen, som jag tyckte var mycket bättre än Lergigan. Jag behöver som tur är inte ta någon medicin mer och har till och med börjat vara ute i trädgården och träna igen! Jag simmar, går på Zumba och kör lättare styrketräning hemma. Det är svårt att veta vart man ska lägga nivån eftersom min hjärna är van att träna som vanligt, men efter att jag var ute och sprang för några veckor sedan fick jag jätteont långt ner i ländryggen, vilket fortfarande känns av när jag går…

Vi var på första ultraljudet i tisdags och det var helt fantastiskt att se vårt lilla barn där inne och veta att det mår bra! Jag känner ju ingenting förutom liknande mensvärk, så att få dess existens bekräftad gör att allt jobbigt blir värt det!!


When I felt as the worst at the beginning of my pregnancy, I thought I shouldn’t write, because I didn’t want to appear to be negative, “bad” and than everything wasn’t exemplary optimal… But the purpose of my blog is to get others, who also doesn’t feel awesome all the time, not to feel alone or that there is something wrong with them. Everyone goes through ups and downs! Sharing that, instead of pretending that everything is perfect, would by my opinion contribute to it being okay to feel and think just as you do – that you don’t have to numb the feelings, sweep it under the carpet or change.
We should of course do what we can to be happy and positive and spread good energy, but we are human. “We can’t change our nature, just manage it” as Prof Steve Peters writes in “The Chimp Paradox”.

To feel understood by someone is by my opinion one of the best and most BEAUTIFUL feeling ever! To hear that your feelings and thoughts are legit, even if other people might not agree. Love it or hate it, it’s okay that we have different opinions. To convey one’s opinion is satisfying, but it mostly acts for our own well-being, not for the reciever. We all have prejudices, which limits us, and in most cases there’s so much more to it than what we consider to be facts, which we then miss. It is a pitful security to criticize and judge others.
When I meditate, I come close to what’s really important. The value of values. I practise transcendental meditation twice a day, and in the silence lies a truth. Being true to myself enable me to approaching a freedom of not having to convince others about what I feel and think. All of a sudden, it is enough that I know.

I’ve finally begun to feel better after week 12, the nausea has settled. I started with another medicine, Pronaxen, which I thought was much better than Lergigan. Fortunately, I don’t need to take any more medicine and have even started to be out in the garden and work out again! I swim, go to Zumba and do light weight training at home. It’s hard to know where to put the level because my brain is used to exercise as usual, but after I was jogging a few weeks ago I got a lot of pain down in the lower back, which I still feel when I walk… 

We were on the first ultrasound on Tuesday and it was absolutely fantastic to see our little baby in there and knowing that it is doing well! I don’t feel anything but similar menstrual cramps, so getting its existence confirmed makes it worth it all!!