Läs om du vågar…

Bjuder på ett skrämmande inlägg, så här på Alla helgons dag…

Den mesta rädslan grundar sig i vad andra ska tycka… Vårt liv går ut på att lyckas – vilket bekräftas av de utomståendes dom. Vi är rädda för att placeras i ett sämre fack, och söker därför konstant bekräftelse på att vi passar in – på att vi duger.

Det alla innerst inne önskar är sann kärlek. Men kärlek kan inte existera samtidigt som rädsla, dem är varandras motsats.
Vad vi än åstadkommer och trots att vi inbillar oss att vi gör saker och ting för “vår egen skull”, finns en stor risk att det alltid kommer kännas som om någonting “fattas” – vilket är sann kärlek.

Vi förväxlar oftast kärlek med sexuell passion – som är upphovet till behovet av bekräftelse. Ett aktuellt exempel på detta är alla tjejers lättklädda val av Halloween-kostym:

Man hade inte behövt klä ut (av) sig som en hora, om man hade insett sitt egna kärleksfulla värde. Men ingen berättade för oss om det, när vi var barn.

Så den enda kärlek människan känner till, är bekräftelsens tillfälliga njutning. Att personifiera publikens fetischer i hopp om att finna sann kärlek må vara långsökt. För trots att tjejen likt ormen älskar att vara överlägsen sitt byte, börjar hon kluven att prata om så kallad respekt och feminism – fortfarande i ståendes i stay-ups och korsett – så fort bekräftelsen är bekräftad. För sex kan inte tillfredsställa den som söker sann kärlek.

Paret tror sig sedan älska varandra, men egentligen är dem bara beroende av varandra och av tryggheten. Det är inte kärlek utan rädsla – rädsla för frånvaron, rädsla att bli lämnad, att bli ensam.
För att undvika det gifter sig paret och skaffar barn – i hopp om att det ska vara någon slags garanti på att leva lycklig i alla sina dar.

De tror sig sedan älska barnen, men egentligen är de rädda om dem och deras framgång, eftersom barnen representerar föräldrarna, likt ägodelar. Föräldrarna lever ofta genom barnen, men det är känslan av att känna sig behövd, och makten att bestämma, som de älskar.
Att släppa på regler och skämma bort barnen med prylar är inte kärlek utan bara enklare än att fullständigt hänge sig till dem och visa dem vad sann kärlek är – för ingen har visat dem det. Barn lyssnar inte utan betraktar och härmar, men eftersom föräldrarna saknar tålamodet att själva inte synda, är det, förståeligt, enklare att så tidigt som möjligt lära barnen om materialismens tomma kärlek och falska lycka. Föräldrarna må onekligen mena väl, men “vägen till avgrunden är ofta stenbelagd med mycket goda avsikter…

Barnen tror sig i sin tur älska sina föräldrar, men är egentligen bara beroende av dem i form av mat, kläder osv., och fruktar deras utskällningar och straff..
Vi vuxna är på samma sätt beroende av vårt arbete och överordnare, vi tror oss ha respekt men är egentligen rädda för allt som står över oss i samhällets hierarki – chefer, ledare, myndigheter, religioner – eftersom vi fruktar deras straff.

Vi rädslas ansträngningen att ta eget ansvar. Vi försvarar rädslan likt Stockholm-syndromet, eftersom den tillåter oss att blunda för verkligheten och gömma oss bakom vanor och fasader.

Paret åldras, trots att ålderdom innebär en rädsla för att förlora ungdomens skönhet och att elden ska slockna – men den hade aldrig kunnat göra det, om det verkligen var den andra personen man älskade, och inte sig själv.

Och när den som inte dog först sedan besöker sin älskades grav och sörjer, sörjer hen många gånger sin egen ensamhet.

Hela samhällets ytlighet, beror på bristen av sann kärlek, för om vi verkligen skulle älska, skulle livet vara ett paradis utan gräl, tragedi, rasism, krig.

Kärlek kan födas inom oss först när man förstår rädslan, och vilket grepp det har om oss.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s